Nytt år, nya tag :-)

Än en gång så ska jag försöka ta tag i bloggandet, får se om det går bättre denna gång!

Nya familjemedlemmen

Oj vad länge det var sedan sist! Vår nye lille familjemedlem har nu hunnit bli hela tre månader!

Får jag presentera lille Felix, världens sötaste och mest älskade lillebror <3. Han föddes den 20 november, fyra veckor för tidigt och fick spendera en tid på neonatalen men mår nu alldeles utmärkt :-).

Iakttagelser från en simhall

Då vi har barn i simskoleålder och som dessutom älskar att bada så är vi en hel del i simhallar och olika äventyrsbad. Vad som aldrig upphör att förvåna mig är att så många högaktningsfullt struntar i reglerna om dusch före bad. De flesta ”duschar” visserligen men en snabb avduschning med badkläder och utan schampo och tvål är INTE samma sak som att tvätta sig innan bad vilket ju faktiskt är en regel i alla simhallar!

Mina barn får lära sig att man duschar utan badkläder och använder tvål, framförallt i underlivet. För äldre barn samt vuxna så är det viktigt att även tvätta under armar plus håret om man använder hårvårdsprodukter. Detta kanske inte är så känt men förutom de bakterier man har på sig så är kemikalierna i deodoranter och hårvårdsprodukter ett stort problem för reningen i simhallar.

Ärligt, vad tror ni att en snabb avduschning med badkläder på gör för nytta? Skärpning!

Foglossning :-(

Jag har haft mer eller mindre foglossning under alla mina graviditeter och har alltid varit sjukskriven pga detta sista tiden. Att jag skulle få det även denna gång är därmed inte direkt någon överraskning men inte så här tidigt, jag är ju bara i vecka 23!

Hur jobbigt det skulle bli hade jag dock inte anat… Just nu ligger jag på sidan i soffan då jag är för öm för att kunna ligga på rygg. Smärtorna går upp och ner och just nu straffas jag för att ha gjort lite väl mycket idag

Nåja, självklart är liten som planeras komma i mitten av december värt det

Mitt söta sällskap när jag vilar, basenjivalpen Nova 🙂

Gravid, igen :-)

Vi har ju redan fyra barn och hade väl inte precis tänkt oss ett femte ;-). Men så blev jag oplanerat gravid förra året och alla känslor vaknade till liv igen, plötsligt så ville jag inget hellre än att få en liten till! Tragiskt nog så slutade den graviditeten i missfall, något jag aldrig haft förr och var totalt oförberedd på :-(. Sorgen var stor och det enda jag ville var att snabbt bli gravid igen. Efter ett tag så blev jag mycket riktigt det men även denna graviditet slutade i missfall… Fick nu höra av flera att det är nog bara att acceptera att jag är för gammal. Som om det vore någon tröst :-(. Vi lät dock bli att skydda oss och i april i år så kom misstankarna om att jag nog var gravid igen och mycket riktigt :-). Vågade dock inte på något sätt glädja mig utan oron var konstant! Varje toabesök var jag rädd för blod på papperet och minsta känningar från magen så var jag övertygad om mf igen :-(. Veckorna gick dock och på ett tidigt ultraljud i vecka 10 konstaterades ett levande foster! Var sedan på ul i vecka 13 och 18, lika orolig varje gång men allt har sett jättebra ut! Nu är jag i vecka 23 och liten sprattlar runt för fullt där inne, vilken lycka!

Bland syskonen är det lite blandade känslor, de två yngsta (6 & 8 år) är överlyckliga! 11-åringen tycker att det ska bli roligt medan blivande 15-åringen väl inte direkt är överlycklig om vi säger så…

Liten i vecka 18

Läääänge sedan sist…

Har inte bloggat alls på snart två år nu men tänkte försöka ta upp det igen nu. Jag är nämligen gravid igen och har rätt jobbig foglossning så det blir mycket vila framöver = tid för lite bloggande förhoppningsvis :-). Mycket kort första inlägg men det kommer mer snart!

Ta med kompisar hem

Vi har ju fyra barn och får ofta kommentarer om ”hur orkar ni?”. Och ja, många gånger är det jobbigt men vi vet ju liksom inget annat. När vi dessutom ofta och gärna tar med barnens kompisar hem så undrar folk ännu mer, att ha fem, sex eller till och med sju barn hemma, hur i hela friden går det till??? Men att ta hem kompisar är ofta enklare än att ”bara” ha våra barn hemma då leken blir betydligt lugnare. När ”bara” våra barn är hemma nöter de på varandra och det blir mycket tjafs och bråk. Kompisar blir som ”katalysatorer” för detta 😉

Våra fyra som för ovanlighetens skull leker fint tillsammans 😉

Tillbaka på jobbet igen

Efter att först ha vabbat med minstingen J och sedan själv däckat så är jag nu tillbaka på jobbet igen, nästan två veckor hann jag vara hemma. En riktig dunderförkylning visade det sig vara inkl feber och frossa 😦 Jag såg dock till att vänta ut förkylningen i hemmets lugna vrå denna gång och det var SÅ skönt att bara få vara hemma i lugn och ro utan barnen 🙂 Hemmet är ju dessutom fortfarande i fullt kaos efter flytten så att kunna fixa och dona lite i mån av ork var jätteskönt.

Idag är det maken som hämtar gänget. Detta innebär att det även är han som fixar middagsmaten så jag kommer hem till dukat bord 🙂

Sen ikväll blir det tvättstugan. När vi flyttade in var jag helt inställd på att vi skulle köpa både tvättmaskin och diskmaskin men jag har ändrat mig, åtminstone angående tvättmaskinen. Det är jätteskönt att få all tvätt gjord på en gång och sen koppla av det. Inte okynnestvättar man heller vilket ju är lätt att göra när man har egen tvättmaskin.

Nej, tänk om man skulle göra lite nytta innan fikat klockan två 🙂

Deprimerad :-(

Kajsa och Ernie var ju på hundpensionat under vår Danmarks-resa, sammanlagt blev det cirka 3 dygn. De har varit på pensionat tidigare men då bara under en dag, inte hela dygn. Vi visste ju tyvärr inte mycket om detta pensionat innan, hade gärna haft tid och möjlighet att kolla upp flera närmare och välja efter det men då tidpunkten för resan inte bestämdes förrän sent så fanns det inte många att välja på, de allra flesta var fullbokade.

När vi kom till pensionatet så kändes det ändå ok. Föreståndarinnan var trevlig och gav ett bra intryck. Hundarna placerades i box på storhundsavdelningen men de skulle flyttas till småhundsavdelningen sedan enligt tjejen. Båda hundarna var mycket frustrerade över att bli lämnade men det var ju inte direkt förvånande, vi lämnar ju aldrig ifrån oss våra hundar annars.

När vi kom och hämtade dem var båda glada men dämpade. Båda var supernödiga och mycket törstiga. Tomas tänkte tyvärr inte på om de hade tillgång till vatten i boxen men det verkade märkligt att de båda drack som galningar när vi kom tillbaka till husvagnen. Inte heller hade de blivit flyttade utan de var kvar på den avdelning där vi lämnat dem, med bara varsin wetbed att ligga på trots att hon lovat att de skulle få korgar att ha wetbedarna i :-(. Usch, jag känner mig som världens värsta matte som lämnade dem 😦

Men det som ändå var allra värst var Kajsas beteende efter att vi hämtat dem. Hon var helt klart deprimerad. Kajsa, som många av er säkerligen känner som en kavat liten tjej med mycket bestämda åsiker, var otroligt lugn, snäll, medgörlig och närmast mesig. Hon sov mycket och visade inget humör överhuvudtaget, varken mot barnen eller Ernie. Det var så hemskt :-(. Tack och lov så har vår ”gamla” Kajsa nu så sakteliga kommit tillbaka men det tog nästan en vecka! Lilla gumman, som du måste ha saknat oss och mått dåligt :-(. Ernie har det inte märkts lika mycket på förutom att han är mammigare än någonsin men det har inte varit lika märkbart.

Helt klart så kommer vi aldrig att lämna dem på hundpensionat igen, det är inte värt det! Tack och lov så ändras ju införselreglerna nästa år så då kan de följa med oss på utlandsbesök igen!

Vattenkrig!

Vattenkrig pågår 😉